Möhippa.

I går var det dags för Marias möhippa. Vi tog henne hemma hos sina föräldrar vid 9 tiden i går morse. Det blev lite stressigt då hon skulle ha varit hos sina föräldrar klockan 9 och dök upp redan 08,25, inte riktigt vad vi hade planerat, men efter lite smygande och tisslande och tasslande så bokstavligen hoppade vi fram när hon klev ut från toaletten. Hennes reaktion var att skrika rakt ut och hoppa in på toaletten igen. Hon hade inte en susning så där hade hennes syster Sara gjort ett väldigt bra jobb.

Vi började det hela med att hon fick rida, på vad hon tycket en VÄLDIGT stor häst. Inte så jättestor dock...Sen bar det av till Sandras pappa och där hade vi lerduveskytte. Det hade jag aldrig provat men det var riktigt roligt och jag träffade en. Inte så mycket om man tänkte på att vi fick skjuta på 7 st, men jag får väl skylla på mitt synfel..hihi. Där hade vi även picknick med baugetter och en massa gott till. alkoholen fick vi dock utesluta för nästa grej var Höghöjdsbanan uanför Uppsala. Inte för att jag fick någon nära dödenupplevelse som jag trodde att jag skulle få, men herregud vad jobbigt det var. Den värsta grejen fick jag hjälp med av instruktören, annars hade jag nog fortfarande stått där 14 meter upp i luften. Då var jag inte särskilt kaxig kan jag meddela, tårarna var nära, men det gick ju det med. Sen hade jag lite ångest inför linbanan, nog för att man innerst inne vet att selen man har runt sig hålller, men tvivlet finns ju ändå där, men det fanns ju ingen annan väg att ta så det var ju bara att bita i det sura äpplet och sätta sig ner på plattformen och kasta sig ut.
När banan var över så känders det inet helt fel att ha fast mark under fötterna.

Sen blev det Flustret där vi åt god mat och partajade lite innan det var dags för hemfärd. Jag var väl hemma runt 02 bläcket, inte så sent kan tyckas men jag var otroligt trött i morse. Inte så bakfull eftersom jag inte hade druckit allt för mycket och att jag avslutade kvällen med två stora glas isvatten.
Maken försvann på svensexa i morse så det var ju bara att kliva upp med mina små änglar. Men jag måste väl erkänna att jag och Patricia sov ett tag när Bianca sov middag här för några timmar sen. Vilket var riktigt skönt!
Det märks att man inte är 19 längre :) Vi vär väl se när maken kommer inramlandes i natt, jag misstänker att de kommer att ha en något blötare tillställning än vad vi hade igår.

Pöss och Kram