Tänk att man kan bli så grinig på sin man ibland som jag idag. Det har gått över dock. Men när jag hör mina vänner berätta om deras män så kan jag iaf konstatera att han är ganska bra endå min man.
Jag kan erkänna att han inte är världens bästa på att kommunicera ibland, men han har blivit bra mycket bättre och jag vet att han inte är tankeläsare och kan inte kunna veta vad jag vill bara jag tittar på honom..iaf inte alltid ;)
Men vi gör lika mycket hemma, hans både städar, tvättar och lagar mat (trots att det är bland det tråkigasate han vet) vilket jag har upptäckt bland mina väninnor att det inte är självklart även om jag tycker det. Han tar lika mycket ansvar för våra bustroll även om han är dålig på att fixa och trixa innan vi ska iväg någonstans, det blir oftast jag som ser till att dom blir klara medans han sköter sitt.
Men vi gör det mesta på lika vilkor, lagar jag mat så behöver inte jag ta hand om allt efteråt och tvärs om. Den som inte lagar maten får fixa disken efteråt.
Så i det hela så är han nog ganska bra min man och eftersom jag inte är den perfekta frun heller utan har mina fel och brister (trots att de är få ;) ) så älskar jag honom enormt och är otroligt stolt och glad över att få vara hans fru trots att jag kallar honom för pucko ibland.
Tjingeling!
Vi är ju olika personligheter så det är ju inte konstigt att man går i taket ibland.
SvaraRadera