Att ta adjö..

Min moster är sjuk,  så pass illa att de nu inte gör något mer än att ge henne morfin så att hon inte lider. 

Min moster är förståndshandikappad och är världens snällaste människa. Men nu har hennes kropp gett upp och orkar inte mer.  Nu är det inte långt kvar innan hon somnar in, jag tycker att det är jobbigt,  skitjobbigt rent ut sagt! 

Jag har iallafall varit till henne idag på Norrtälje sjukhus och fått säga adjö.  Det känns bra fast väldigt tungt....när man vet att man inte kommer att få träffa henne igen. Både min mamma,  mormor och morbror var där och mormor var så stark.  Tänk att mista sitt barn. ...orkar knappt tänka tanken. 

Men hon var så lugn...

 Nu ska jag krama lite extra på mina älsklingar här hemma och  glöm inte att ta hand om varandra ♥