Äntligen hemma.

Maken kom hem igår..äntligen. Han har varit saknad av oss alla tre. Patricia var riktigt ledsen ett tag i går eftermiddag för att hon saknade pappa så mycket.
Jag hade lovat att de skulle få vara uppe enda tills han kom hem..runt 20,15 klev han in genom dörren och två superglada bustroll studsade ur soffan och anföll honom med pussar och kramar.
Finns det något bättre än att komma hem till det??
Efteråt var de så överspeedade över att han äntligen var hemma så det tog ett tag innan de kom ner i varv.

När de väl somnade var det min tur att kramas..blev att ligga i soffan och lyssna på hur hans helg hade varit. Brun och snygg var han när han kom hem så fint väder var något de oxå hade haft där borta. Men jag tror att han hade längtat efter oss han med..nu får vi behålla honom hemma i några månader innan han åker iväg till Kroatsien med gymmet.
Han kommer vara lika saknad då och vi kommer att bli lika lyckliga när han kommer hem igen!

Tjingeling!